Fallskärmshoppning har långa anor. Den förste fallskärmshopparen var fransmannen André-Jacques Garnerin, som först hoppade den 22 oktober 1797. Han hoppade från en varmluftballong på 1000 meter höjd – fallskärmshoppning uppfanns alltså inte i militären. Hans fru genomförde också ett hopp och skrev därmed in sig i alla historieböcker som första kvinnliga fallskärmshoppare.
Fallskärmshoppning utvecklades sedan genom militären och flyget. Under andra världskriget var fallskärmshoppare som tog sig in på ockuperad mark viktiga för de allierades seger mot Nazityskland.
Fallskärmssporten
Idag hoppar många fallskärm som sport. Det finns flera fallskärmsföreningar i Sverige. F
allskärmshoppning kräver ganska mycket, då utövaren både ska ha en god utrustning samt få flyga upp med ett plan för att kunna genomföra ett hopp. Oftast anordnas det särskilda dagar då vädret är bra och flera kan delta.
Fallskärmshopparen har med sig en rigg, vilken ser ut som en slags ryggsäck med sele som sitter på kroppen. I riggen finns en fallskärm, en reservfallskärm och ofta också en räddningsutlösare. Ett hopp sker ofta på en höjd av 1000 och 4000 meter. Fallskärmen kan utlösas både manuellt och automatiskt, men senast när det är 700 meter kvar ner till marken. Detta för att hopparen ska hinna göra ett säker landning, ifall det uppstått något problem med fallskärmen. Fallskärmshoppning är en materialsport för dem som önskar adrenalinkickar.