Innebandyn uppfanns i Göteborg på 60-talet och har sedan spridit sig över hela Sverige, Norden och delar av Europa. Det är en bland de största sporterna i Sverige och utövas av alla åldrar. Innebandy är också en lagsport som många vuxna, som tidigare t.ex. spelat fotboll eller basket, fortsätter att spela. Det är både en idrott och en motionsform. Ibland spelar också killar och tjejer i samma lag. Det finns innebandyligor, men mycket av sporten utövas inom Korpen, som friskvård eller bara ett gäng vänner som spelar.
Spelet
Innebandy spelas inomhus i en sporthall. I vardera lag finns fem utespelare och en målvakt. Målet är ganska litet och lätt. Spelarna använder innebandyklubbor och plastbollar med hål. Det är ett snabbt och intensivt spel; under spelets gång byts spelarna ut mot avbytare på bänken. Matchen har en speltiden på 3 x 20 minuter, och mellan spelen får spelarna 10 minuters vila. Lagen ska också byta planhalva efter varje vila.
Innebandyföreningen
Ofta hyr en innebandyförening sporthall av kommunen, vilket innebär att den inte behöver sköta en lokal. För att anordna turneringar krävs det dock ett stort engagemang för de aktiva klubbmedlemmarna. Det behövs också innebandytränare för att utveckla sporten.
Innebandyn började i Sverige, men har spridit sig utomlands. Det är en enkel sport, så utvandrande svenskar har lätt kunnat ta den med sig och hittat personer som velat spela. Den har blivit särskilt stor i Finland, Norge, Schweiz och Tjeckien. På engelska kallas den floorboll.
Den första landskampen stod mellan Sverige och Finland 1985; Sverige vann med 13-1. Den första VM-turneringen arrangerades 1996 i Sverige – även då stod Sverige som vinnare. Innebandy är en sport som trots sin unga ålder blivit en del av den svenska folksjälen.